För mer komplexa målinriktade system kan ett mål vara beroende av att ett eller flera delmål uppnås. Ett delmål kan bland annat vara att använda ett visst agerande tills målet uppnåtts. Till exempel kan målet att slå i en spik ses som att delmålet är att slå på spikhuvudet upprepade gånger.
Ibland kan det även vara så att systemet inte vet huruvida ett uppnående av ett delmål kommer att kunna leda till målet. Delmålet är då att betrakta som provande av en hypotes. I spikexemplet visar det sig kanske att spiken inte sjunker in i materialet; man kanske till exempel först måste borra genom plåten som täcker träet där spiken kan få fäste.
Oavsett om delmålet är ett hypotestestande, eller om systemet vet att delmålet krävs för att nå huvudmålet, går delmålet ofta att betrakta på samma sätt som ett huvudmål ur det systemteoretiska perspektivet. Det kommer till exempel ofta att få samma konsekvenser gällande utnyttjande av systemets resurser.
Tillräckligt komplexa system kommer dock att behöva kunna prioritera olika mål och delmål. Vid sådan prioritering kommer kostnad (till exempel tid och energi) för olika alternativ att behöva jämföras. Det gör att delmål till exempel kan komma att tilldelas endast en avgränsad del av systemets resurser.
